Melodikrysset v 42 2015

Vafan!? Är det verkligen lördag igen? Tiden går så fort när man har roligt! Och just nu har jag väldigt roligt på jobbet! Det händer nya saker hela tiden och jag får jobba med många olika saker. Det är helt enkelt toppen.

Är det lördag är det kryss-dags!

Fram med Melodikryss-rutorna runtom i landet! Här skall lösas musikgåtor så det står härliga till! Melodikrysset v 42 2015 ligger redo framför mig så nu glider vi iväg!

Krysset börjar tungt med en av de bästa sångerskorna någonsin, för vågrätt 10 sjunger TINA Turner ”What´s love gotta do with it?”, en berättigad fråga. Låten är från hennes stora genombrott som soloartist på 80-talet då albumet ”Private dancer” kom ut med flera bra låtar, många skrivna av Tony Joe White. Det var hennes femte album som solo-artist och blev en enorm succé.

På lodrätt 1 bygger vi på med några bokstäver framför svaret ovan och får då landet ARGENTINA. Eftersom låten är ”Don´t cry for me Argentina”.

Vid lodrätt 2 hör vi en melodi som var signaturmelodi till programmet ”Skivor från VETLANDA” med Lars-Göran Frisk.

För vågrätt 1 hörs ARVINGARNA sjunga och spela ”Ta mig tillbaka nu”.

Ny fråga, denna för lodrätt 3 och ett utdrag ur symfonin ”Den NYA Världen” av Antonín Dvorák. Den skrev han under sin vistelse i Amerikas förenade stater.

Dagens första dubbel är för vågrätt 6 och lodrätt 4 och svaren är GOTLAND för landskapet som Josefin Nilsson kommer ifrån och Benny ANDERSSON för en av kompositörernas namn.

På vågrätt 8 får vi höra Gösta EKMAN och Lena Nyman i duetten ”Vad har du i fickan Jan?”, möjligen en pastisch på ”Vad har du under blusen Rut”?

Dubbeln vågrätt 14 och lodrätt 5 bjuder på RANDY NEWMAN i låten ”Short people”. Randy är en gravt underskattad kompositör och sångare som gjort väldigt mycket bra låtar, men också väldigt många dåliga, så blir det nog när man har en lång karriär. Denna med den ironiska texten om korta människor och att de inte har något skäl för att leva, en låt om rasism.

För vågrätt 11 är det dags för en blandning av något som inte hör ihop, i alla fall inte på detta viset, nämligen sport och musik. Det är Pernilla Wiberg som sjunger ”Privilege” och hon är mera van vid sin PIST. Pernilla, bliv vid din PIST.

Dagens tredje dubbel, för lodrätt 11 och vågrätt 9 är det PER Åke Tommy ”Peps” PERSSON som sjunger ”Du är stjärnan i mitt liv”.

Den fjärde dubbeln blir lite av en metafråga när signaturmelodin till Melodikrysset spelas i en annan version för vågrätt 7 och vågrätt 12 och titeln efterfrågas. Den är ”The more WE ARE together”. Eller på svenska ”Ju mer vi är tillsammans”.

Sista frågan idag är för lodrätt 13 och PY Bäckman sjunger ”Långt härifrån”. Det är inte utan att man längtar bort nu när hösten sänker sig över landet, långt härifrån där solen och värmen kanske finns.

Men än så länge får det stanna vid en stilla längtan, jobbet är alldeles för roligt just nu.

Det var alles för denna gång.

En av Stockholms många pittoreska vyer
En av Stockholms många pittoreska vyer

 

Melodikrysset v 28 2013

Melodikrysset tar aldrig semester! Inte jag heller! Är man arbetslös får man ingen semester. I alla fall inte från arbetslösheten. Däremot kan man faktiskt få ”semester” från tvånget att söka jobb varje ”ledig” stund. 20 dagar per år, inga 25 dagar som alla som arbetar ju har rätt till, betalda eller inte. Men det är synd att klaga.

Får man lösa Melodikrysset live på lördagar mellan klockan 10 och 11 så är livet komplett, vad mer kan man önska av livet?

Det börjar känslosamt idag, på vågrätt 10 i krysset med att Björn Skifs och AGNES (Carlsson) sjunger duetten ”When you tell the world you´re mine” som ju skrevs till och framfördes på Kronprinsessan Victorias och numera Prins Daniels bröllop, men det är ju en alldeles utmärkt bra låt ändå. Den kvinnliga sångerskans förnamn skall in.

Klassiskt i krysset nu, för lodrätt 1 spelas den pampiga inledningen till ett stycke av Johann SEBASTIAN Bach, tyvärr vet jag inte vilket stycke det är men jag känner igen Bachs typiska stil.

Lite Abba har aldrig skadat någon. Det blir visan ”SOS” i instrumental version för vågrätt 7.

På lodrätt 2 får vi höra Patrik ISAKSSON framföra sin låt ”Under mitt nakna skinn”.

Lennart Palm spelar ”BEATRICE” av Kalle Moraeus för vågrätt 6.

Vid lodrätt 4 spelar Bengt Hallberg en Bengt Hallberg-komposition som även var signatur till en TV-serie för barn och ungdomar, jag har inte den blekaste aning om vilken men jag kan ju som vanligt gissa och min gissning blir ”Den vita STENEN” och rätt ord ur TV-seriens namn gäller.

På vågrätt 12 får vi höra en gammal goding vid det här laget, Tina TURNERs ”The Best”.  Tina som ju heter Anne-Mae Bullock egentligen har levt ett hårt liv som så många andra stora stjärnor i världen, vare sig det handlar om skådespelare eller musiker. Det verkar vara ett farligt yrke det där, att vara stjärna.

För lodrätt 9 spelas ”Somewhere OVER the rainbow” och det lilla ordet OVER skall ju in där.

På lodrätt 3 kommer Rebecka TÖRNQVIST och sjunger en jazzig låt som svänger som bara den, inte visste jag att hon var en så bra jazz-sångerska. ”One Hour drive” heter låten och detta måste undersökas närmare! Är det hennes senaste produktion? Kanske måste jag köpa en CD-skiva snart.

Vid vågrätt 8 spelas låten ”Killer Queen” med gruppen QUEEN som ju betytt så fantastiskt mycket för popmusiken med sitt alldeles speciella sound och med de mest obskyra låtar och arrangemang.

Dagens enda dubbelfråga är för lodrätt 11 och lodrätt 5 och låten ”Vår bästa tid ÄR NU” spelas i en instrumental version och de två sista orden i titeln skall användas här.

Sista frågan idag handlar om en organisationsform och ett rockband. Denna nya grupp har ett namn som för tankarna till dammiga styrelserum och gamla urkunder, namnet är, för vågrätt 1 STIFTELSEN, låten ”En annan värld”.

Det var det hele. Ta en gammeldansk och njut av det vackra sommarvädret!

Kryssa sommarsoligt!

Modern konst på Strandvägen, Stockholm
Modern konst på Strandvägen, Stockholm

Så ska det låta program 12 VT 2012

Det sista programmet i serien för den här gången bjuder på Christer Sjögren som tävlar ihop med Gunhild Carling, som bland annat varit med i juryn i Dansbandskampen och de möter dansbandssångerskan Elisa Lindström från Elisas, som vann Dansbandskampen och Hasse Kvinnaböske Andersson. Pianister Marika Willsetdt och Angelica Alm.

Elisa inleder med ”It´s my party” och det passar ju bra det skulle mycket väl kunna vara hennes party och det sätter stämningen för kvällen.

Gunhild klämmer i med ”Blueberry Hill”, blåbärskullen, men hon är verkligen inget blåbär. Maken till energisk sångerska och musiker får man leta efter, hon steppar till och med till ”Jazzgossen” av Karl Gerhard lite senare.

Hasse tar till sitt mer än säkra kort ”Änglahund” och den är faktiskt lite gullig, men en aning uttjatad.

Jag hoppar över Christers ”Nu Joark” med flit. Inte ens när han håller sig till Europa blir det bra (”I Love Europe”). Han tar sig an ”I´ve Got You Under My Skin” också, tyvärr, vi talar tyst om honom! All heder dock till alla musiker som kompar honom, de gör sitt absolut bästa, men det blir inte särskilt bra ändå!

Däremot svänger det ordentligt när Elisa tar sig an Elvis Presleys ”Burning love”! Elisa har en stark och fin röst som verkar kunna sjunga det mesta.

”Bad Romance” av Lady Gaga sjungs av Christer och det blir om inte annat så ”intressant”, ungefär som en dålig romans kan var just det: ”intressant”. Han har ingen bra röst, ingen bra frasering, inget bra uttal, men att höra den låten med nån annan än Lady Gaga är ganska ”intressant”, faktiskt.

Så kommer en alldeles underbar liten  melodi skriven av Lasse Berghagen: ”En kväll i juni” som innehåller den geniala textraden: ”Han tog av sig sin kavaj, sparka av sig båda skorna, och så spotta han ut snuset, sa: Min sköna får jag lov”. Här sjunger Hasse den med mer energi än Lasse brukar göra och det blir riktigt bra, trots att Hasses röst inte längre håller i alla lägen.

En annan liten söt låt: ”Stupid Cupid”, sjungs av Elisa och det låter bra. Den är för söt i original, om Cupid (Amor eller Cupido på ”svenska”) som bara irriterar huvudpersonen i visan med sina ständiga kärlekspilar.

Det verkar som om kärleken är temat för kvällens program, ”Hur har du det med kärleken idag?” undras det i nästa lilla sång och Gunhild får chansen att spela trumpet och levererar ett jättefint trumpetsolo.

Elisa tar åter ton i den fantastiska låten ”River Deep, Mountain High” som, sjungen av Tina Turner på sitt oefterhärmliga vis ju är outstanding, men Elisas version är inte alls så tokig den heller. Kärleken igen.

Kärlekstemat fortsätter med Hasse som sjunger ”Lover, Please Come Back” och han får hjälp av alla, bokstavligen alla, jag tror till och med publiken sjunger med, de verkar ovanligt ”på” idag och Gunhild plockar fram ett munspel ur sin tomma slitna ficka och spelar så att bord och stolar dansar.

”Vi gå över daggstänkta berg, fallera” trodde jag aldrig att  jag skulle få höra i detta sammanhang! Hur många gånger har man inte hört och sjungit den? En musikundervisningens motsvarighet till bechamelsås.

En för mig helt ny låt-bekantskap sjungs av Gunhild och Christer ”It´s Cold Outside” komplett med trombon-solo av Gunhild. Den låter väl sådär, men jag blir i alla fall nyfiken på att höra den med någon annan, vem det nu är som gjort den i original.

”Johnny B Goode”  av Chucken är ju otroligt rockig i original, men här svänger det inte lika bra, men tack vare orkesterns tunga spel och Gunhilds blås blir det i alla fall ganska bra. ”Sakta vi gå genom stan” sjunger Gunhild därpå och hon gör det bra, inte lätt att konkurrera med originalet, men det funkar. Hennes jazziga flöjtspel förgyller det hela och ger låten en helt annan karaktär än den har i original. Gunhild är helt enkelt en fantastisk musiker.

Nu börjar det tydligen närma sig slutet för Hasse sjunger: ”Save The Last Dance for Me”. Man hör att Hasses röst är lika gammal som han själv, den håller inte riktigt i alla lägen, men känslan har han kvar. Han får hela studion att dansa och le.

”Du måste finnas” sjungs av Elisa och hon får visa vilken verkligt duktig sångerska hon är! Tänk vad många bra dansbandssångerskor och sångare det finns där ute som dagligen underskattas. Och så har vi samtidigt Christer som överskattas varje dag! Verkligen motsägelsefullt!

”See you later alligator” en  duett med Gunhild på trumpet med Christer på sång som inte lyfter alls, det svänger inte som det borde, det är ytterst oklart varför.

Så når vi slutligen mål även denna gången och det är dags för ”The Lady Is a Tramp” som sjungs av det vinnande laget Christer och Gunhild, och den funkar väl sådär, med Christers tråkiga bas och Gunhilds spännande alt. Kanske fortsätter denna serie nästa säsong, kanske nästa år, vem vet, inte du, vem vet, inte jag, vi vet inget idag! Men så skall det väl vara? Ingen vet nånting om livet som ligger framför dem, livet som äger rum vare sig du vill eller inte, som äger rum medan du är upptagen med att planera andra saker.

Hotell Gothia Towers i Göteborg med Restaurang Heaven 23 på 23:e våningen
Hotell Gothia Towers i Göteborg med Restaurang Heaven 23 på 23:e våningen

 

Så ska det låta program 6 VT 2012

Såg reprisen av Så ska det låta på måndag kväll kl 22.00 i SVT 24, kvällens gäster var Nina Söderqvist och Stefan Gerhardsson mot Sonja Aldén och Oskar Nilsson. Pianister som vanligt: Angelica Alm och Marika Willstedt.

Sonja Aldén är en av mina favoritsångerskor och hennes låt från 2007 ”För att du finns” var min favoritlåt på det årets Melodifestival. Den vann ju inte tyvärr men blev en dunderhit ändå, bland annat blev den årets låt på Svensktoppen det året. Oskar Nilsson är ett nytt namn för mig, han har tydligen en stor roll i ”Kristina från Duvemåla” i Helsingfors. Nina Söderquist sjunger i musikalen ”Spamalot” och har varit med i Så ska det låta förr. Stefan Gerhardsson, ena halvan av komikerduon Stefan och Krister är väl ganska känd för de flesta utom möjligen för de som aldrig ser på buskis av princip.

Ett högst kompetent gäng kan man tycka, ändå blir det ganska lojt, inga direkta höjdpunkter denna gång. Jag kommer på mig själv med att sitta och önska att Sonja Aldén skulle svida om till skinnpaj och kortkort kjol och Tina Turner-stövlar (lårhöga med höga klackar) och dra nån riktig rockrökarklassiker med avgrundsvrål-stämma, men det händer ju såklart inte.

Jag kommer ihåg en gång för länge sen när Sara Löfgren var där som gäst och klämde i med en riktig rockrökare, jag tror det var en Tina Turner-låt till och med och jag bara baxnade, hade ingen aning om att hon hade dom röstresurserna, hon tog verkligen i från tårna och det var hur coolt som helst.

Nina Söderquist har ju dom röstresurserna, om nu inte Sonja Aldén har dom, och hon sjunger några sköna låtar. Stefan Gerhardsson hittar lite kul texter, nya små ord, till vissa låtar, något som man önskade att han hade genomfört mera konsekvent, kanske knepigt med rättigheter och sånt. Den där klassikern när Elvis sjunger ”Are you lonesome tonight” och kommer in på den lite vridna text han brukar skoja till det med när han repar med bandet, den känslan.

Oskar Nilsson berättar i början av programmet att han gillar funk och jag tänker: Äntligen blir det lite fart, men se det blev det inte, tyvärr, ingen funk denna gången. Gemene man tycker säkert funken är trist, men då har de inte hört musiker som Jaco Pastorius, Bootsy Collins eller Marcus Miller, allihop basister i och för sig, en av dom tyvärr död, inga stora musiker i ”vanligt folks” ögon men i mina: riktiga toppmusiker. Talar vi om hårdsvängande musiker måste jag nämna The Neville Brothers som jag såg på Plattan en gång för länge sen under Vattenfestivalen, vilket tight gäng, det svängde så skyltdockorna i skyltfönstren runt omkring började dansa!

Ganska lamt Så ska det låta, denna gång alltså, även om Gerhardsson som sagt lockar fram lite skratt. Oskar Nilsson och Sonja Aldén kommer nästan i svängning när de drar av ”Signed, sealed, delivered” av den gode Stevie Wonder, men det blir inte RIKTIGT ös. Nina sjunger en fin ”Buses and trains” som är en jävligt bra låt, men det tar slut alldeles för fort.

Jag hoppas det blir bättre ös i programmet snart annars riskerar det väl att läggas ner, först en flytt till söndagar, sen nedläggning, det har vi sett förut. Hoppas inte det sker denna gång! Programmets ide är alldeles för bra för det. Kanske skulle dom försöka få dit utländska artister också? Bara en galen ide!

 

Birger Jarls Torn, Riddarholmen, Stockholm
Birger Jarls Torn, Riddarholmen, Stockholm