Arbetslinjen som blev en arbetslöshetscirkel

Problemet i Sverige idag är att vi har en regering som istället för att regera hittar på nya PR-trick och formuleringar som ger vibrationer från George Orwells berömda roman ”1984” som, tro det eller ej, skrevs redan 1948.

Arbetslinjen är nyspråk för ”en ond arbetslöshets-spiral” där man tricksar och trollar med begrepp och tillstånd så att statistiken skall se snyggare ut, men den ser, för den som kan se, bara ut som kosmetika.

Jobbskatteavdrag är nyspråk för skattesänkningar som gynnar de redan välmående medelklass-väljare som har välavlönade jobb och inte riskerar att bli arbetslösa.

Fas 3 är nyspråk för ättestupan. Istället för att befinna sig i ”ett evigt utanförskap i form av förtidspensionering” (som Fredrik Reinfeldt uttrycker det) befinner man sig i ett evigt hopplöst tillstånd, vilket skulle du välja om du själv fick välja?

Om man lyssnar noga på dessa regeringspolitiker, Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf, Jan Björklund så märker man snart att de alla har det gemensamt att de säger absolut ingenting men de pratar desto mer. Ingen ovanlighet när det gäller politiker, förvisso, men dessa tar ändå priset. Med partistrateger som Per Schlingman och Sofia Arkelsten är de nya Moderaterna inget annat än en välslipad PR-byrå.

Ett litet utdrag ur de nya Moderaternas idé-program ”För hela Sverige”:

”De flesta personer hamnar någon gång i livet vid sidan av och når inte sin potential. Det kan handla om fel val av utbildning, ett jobb man inte trivs med, en företagare som gjort konkurs, eller en sjukdom som tillfälligt hindrar en. Så länge det finns möjlighet att välja om, få en andra chans och starta på nytt kommer de flesta stärkta tillbaka. Därför tror vi på valfrihet och trygghetssystem som uppmuntrar till att försöka på nytt och som ger möjlighet till omställning. Tryggheten ska ligga i att man får komma stärkt tillbaka efter problem och svårigheter, så att varje person hittar tillbaka till sina styrkor och förmågor.”

Jämför det med Nike Markelius rapport från en jobbcoachningsfirma:

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/tonen-i-brevet-ar-hotfull-nu-ar-jag-kallad

Som natt och dag. Eller? Man känner igen retoriken från jobbcoacher och regeringsföreträdare, alla talar de detta nyspråk och förordar ”personlig utveckling”, sälj dig tills du spyr, vill ingen köpa dig så dra något gammalt över dig!

Jag var nyligen på ett seminarium om småföretagande, skattebetalarnas förening var där och talade om företagandet ur ett skatteperspektiv. Bland annat så talade föredragshållaren om de så kallade 3:12-reglerna för beskattning av småföretag, eller snarare aktiebolag med få ägare. Dessa, och det är meningen att det skall gynna småföretag, kan göra förmånliga, ur skattesynpunkt, uttag av utdelning i sina företag. Men dessa regler gynnar främst stora företag med få ägare, eller som det heter ”kvalificerade” ägare, företag som kan vara hur stora som helst men som kan ”anses vara fåmansbolag”. Ägarna till dessa bolag kan, med skatteverkets och regeringens goda minne ”ta ut” miljonbelopp till låg beskattning. Ett flagrant exempel på den politik som förs: den som redan är gynnad skall gynnas ännu mer!

Ett av dessa ”småföretag” är pwc (Price, Waterhouse, Cooper) ett multinationellt revisions- och skatterådgivningsföretag vars ägare varje år tar ut miljonbelopp till en beskattning på 20%. Kommer ni ihåg bolaget Panaxia som skulle utföra värdetransporter åt sina kunder men som tog hand om kundernas pengar på så sätt att dom stal dom från dom, det har kallats världens största värdetransportrån, gissa vilka som gjorde bokföringen åt Panaxia? Price, Waterhouse, Cooper (pwc)!

Sveriges Riksdag sedd från Strömparterren
Sveriges Riksdag sedd från Strömparterren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *